|
|
Musik /
Drömde mig en dröm i natt
Arrangemanget bygger på tolkningen nedan som långdansmelodi. Del 1 och 2 kan även användas som stämma åt varandra.. Drömde mig en dröm i natt är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i Codex Runicus, en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300. Noten saknar taktindelning och notlängder vilket gett upphov till en rad tolkningar (se nedan) av melodin, mer eller mindre väl underbyggda. I några fall har såväl melodi som text kompletterats med fritt diktande. Även innebörden av orden i den korta textraden är oklar, läs mer om det på Wikipedia.
Denna tolkning har gjorts utifrån uppbyggnaden av långdansmelodier i tretakt som traderats från medeltiden till vår tid. Detta indelar melodin i 4+4 takter. Ligaturerna i andra delen är här tolkade som tre toner (varför annars skriva ligatur och inte bara två toner?) och att orden "drömde" har tre toner och "silki" två toner motsäger trokeisk rytm (varför annars skriva ut flera toner?) såsom i DR:s paussignal och i Hammerich "tretakt"-version (se nedan).
I denna version är det bara avsnittet med text som följer de ursprungliga noterna. Resten är fritt komponerat med tillagt omkväde. Till denna Povl Hamburgers tolkning har Erik Bertelsen skrivit en text i flera verser. Denna fritt ihopdiktade version är den som numera vanligen används som "medeltidsvisan" Drömde mej en dröm i natt. Texten är: Drömde mig en dröm i natt
om silke och ärlig päl
bar en dragt så let og glat
i solfaldets stråleväld
- nu vågner den klare morgen
Til de unges flok jag gik,
jeg droges mod sang og dans.
Tröstigt mödte jeg hans blik
og lagde min hånd i hans
- nu vågner den klare morgen
Alle andre på oss så,
de smilede, og de lo.
Snart gick dansen helt i stå,
der dansede kun vi to
- nu vågner den klare morgen
Drömte mig en dröm i nat
om silke og ärlig päl.
Fjernt han hilste med sin hat
og grå gik min dröm på häld
- nu vågner den klare morgen
Denna tolkning med trokeisk rytm av okänt ursprung och ålder har använts som pausmelodi av Danmarks Radio sedan 1931. Eventuellt är det Hammerich "tretakt"-variant (se nedan) som ligger till grund här. Tonerna efter vistexten finns inte med i denna variant. Detta är den mest välkända tolkningen och många "tidig musik"-grupper utgår från den när de gör sina egna "tolkningar", oftast med vidare improvisationer.
Den danske musikhistorikern Angul Hammerich menade att melodin med lika rätt kunde tolkas både som tvåtakt och som tretakt. Här "tretakt"-varianten. Han tillfogade även ett fritt påhittat omkväde.
Här "tvåtakt"-varianten.
Musikhistorikern Adolf Lindgren menar att danskarna föredrar tvåtakt och att därför melodin sannolikt ska indelas så. Han förbinder melodin med den vistext i Berggreens "Danske folksange" som han kallar "Nunnans dröm". Vistexten är emellertid skriven som en "tänkt fortsättning" på visan av professor L. Fr. Läffler någon gång före 1888. Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner (paren "sist-sin" och "rid-da-"), den översta och den nedersta. Vid denna tid var det omdiskuterat hur ligaturer i koralnotskrift skulle tolkas. Drömde mik en dröm i natt
om silke ock ärlig päll.
Bärgad fick till sist sin skatt
min riddare båld och snäll.
Men hvar — hvar skall han finna fred?
Bröt ur klostret mik med makt
ock satte på gångarn sin.
Så med fröjd ock riddarprakt
vi redo i borgen in.
Men hvar — hvar skall han finna fred?
Brylluppet staar med Fryd og Gammen, og hun sover paa sin Herres Arm : Vaknar så på klosterbädd
ock ligger allen ock kall.
Med alls intet är jag klädd
ock bröllopets fröjd är all.
Men hvar — hvar skall jag finna fred?
Ligaturerna i originalet har här bara blivit till två toner. |
