| Anteckningar | efter fadern, Mats Ersson
Tonen "G" på D-strängen i andra reprisen spelade John-Erik konsekvent med ett något höjt G (men ändå inte ett klart giss)
Låten har också bevarats i varianter genom Harald Johansson i Nästeln och Långspelmännen i Haverö
Uppt. Lennart Sohlman |
