|
Musik /
GöingesångMusik.755 HistorikVisa mindre korrigeringar - Visa ändringar (som de ser ut vid visning) 2011-04-28 20:49
av - 2008-12-28 13:01
av
- Ändrad rad 7 från
N:SÄASA, Skånsk samling, Bröderna FORSELLS Boktryckeri, Malmö 1942. Redaktörer Ernfrid Tjörne och Anders Ohlsson med omslag och illustrationer av Erik Månsson. Ur Diktsamlingen "Saunga frau maakena". till:
N:Källa: SÄASA, Skånsk samling, Bröderna FORSELLS Boktryckeri, Malmö 1942. Dikten är hämtad ur samlingen "Saunga frau maakena", även utgiven på Gleerups förlag 1951. 2008-12-28 12:58
av
- Ändrad rad 7 från
N:SÄASA, Skånsk samling, Bröderna FORSELLS Boktryckeri, Malmö 1942. Redaktörer Ernfrid Tjörne och Anders Ohlsson med omslag och illustrationer av Erik Månsson. till:
N:SÄASA, Skånsk samling, Bröderna FORSELLS Boktryckeri, Malmö 1942. Redaktörer Ernfrid Tjörne och Anders Ohlsson med omslag och illustrationer av Erik Månsson. Ur Diktsamlingen "Saunga frau maakena". 2008-12-28 12:46
av
- Tillförd rad 12
w:Daj ä majst ba-ra stoj-na o knu-do te den jo-å, Tillförd rad 14
w:vi fing-en te o le-va au o aa-be-a pau, Tillförd rad 16
w:men äss vi ba-ra sli-den sa bra som far o mo-å, Ändrade rader 18-20 från
till:
w:sa tron vi in-te an-nat än öd daj ska kon-na gau. Ändrade rader 22-60 från
Daj ä majst bara stojna o knudo te den joå, vi fingen te o leva au o aabea pau, men äss vi bara sliden sa bra som far o moå, sa tron vi inte annat än öd daj ska konna gau. Hä ha do kölnat rönning, hä ha swojtt o skoat. Hä ha do brödet stojnen o saunkat den te rar. Hä ha do gautt bag studana o hajstana o tjoat. Hä ha do lajt opp agan grant mä aua o mä har. Ja, öllästans sa ä da ljust o grant i vaura backa. Da lyne te om billen, na auat skrabar i. Da glimma höjt i solen nau vi lötta vaura hacka. Men grannast ljusa agrana au ajs i skyöns ti. Do gamle fölte om o göra tajnt pau ölla väja, nao do tåe hid fa laungesin te Gynges skomma sko, nau de droe hid i maakena laungs sjöa gyl o äja. Sa staaka majst som Abraham do våe te o tro. Au rönningna do kölnade sto höja klara luo. I haen glinste da som sny au lömmens wida ull. Mä sajasaj i nävana kring sina graua stuo do joe swauta joåna te slud sa klaa som gull. O te o mä au stojnana i agra o i groba do fölte om o göra tajnt sa stoåt som te skyn. Do slede o do bröde o saunkade tehoba. Bau fölk o faj do hjolpes öd o droe stojn te byn. Dä ginge do te aabe o spaata inte stöake o hade battet töje mä slajgga sped o bar. O sajtelega höjde se na stora wida köake, sa grann sau ölla tyjte do ållri sojtt sau far. Da tajntet ljuse klarast, da tajntet ljuse rojnast fa voss i skomma vraja, i nöens haura ti. Da ljuse voss o föjla voss bau tiligast o sojnast o loje voss te himmelen pa livets smala sti. till:
Daj ä majst bara stojna o knudo te den joå,[[<<]] vi fingen te o leva au o aabea pau,[[<<]] men äss vi bara sliden sa bra som far o moå,[[<<]] sa tron vi inte annat än öd daj ska konna gau.[[<<]][[<<]] Hä ha do kölnat rönning, hä ha swojtt o skoat.[[<<]] Hä ha do brödet stojnen o saunkat den te rar.[[<<]] Hä ha do gautt bag studana o hajstana o tjoat.[[<<]] Hä ha do lajt opp agan grant mä aua o mä har.[[<<]][[<<]] Ja, öllästans sa ä da ljust o grant i vaura backa.[[<<]] Da lyne te om billen, na auat skrabar i.[[<<]] Da glimma höjt i solen nau vi lötta vaura hacka.[[<<]] Men grannast ljusa agrana au ajs i skyöns ti.[[<<]][[<<]] Do gamle fölte om o göra tajnt pau ölla väja,[[<<]] nao do tåe hid fa laungesin te Gynges skomma sko,[[<<]] nau de droe hid i maakena laungs sjöa gyl o äja.[[<<]] Sa staaka majst som Abraham do våe te o tro.[[<<]][[<<]] Au rönningna do kölnade sto höja klara luo.[[<<]] I haen glinste da som sny au lömmens wida ull.[[<<]] Mä sajasaj i nävana kring sina graua stuo[[<<]] do joe swauta joåna te slud sa klaa som gull.[[<<]][[<<]] O te o mä au stojnana i agra o i groba[[<<]] do fölte om o göra tajnt sa stoåt som te skyn.[[<<]] Do slede o do bröde o saunkade tehoba.[[<<]] Bau fölk o faj do hjolpes öd o droe stojn te byn.[[<<]][[<<]] Dä ginge do te aabe o spaata inte stöake[[<<]] o hade battet töje mä slajgga sped o bar.[[<<]] O sajtelega höjde se na stora wida köake,[[<<]] sa grann sau ölla tyjte do ållri sojtt sau far.[[<<]][[<<]] Da tajntet ljuse klarast, da tajntet ljuse rojnast[[<<]] fa voss i skomma vraja, i nöens haura ti.[[<<]] Da ljuse voss o föjla voss bau tiligast o sojnast[[<<]] o loje voss te himmelen pa livets smala sti.[[<<]][[<<]] 2008-12-28 12:39
av
- Tillförda rader 1-57
(:music:) X:1 T:Göingesång C:av Olle Bernhoff Z:Patrik Månsson, 2008-12-28 O:Göinge, Skåne N:SÄASA, Skånsk samling, Bröderna FORSELLS Boktryckeri, Malmö 1942. Redaktörer Ernfrid Tjörne och Anders Ohlsson med omslag och illustrationer av Erik Månsson. M:2/4 L:1/8 K:C | G C2 C | E2 G2 | c3 c | c c2 c | d3 c | F3 A | G G2 G | c3 G | G3 F | F3 E | D2 E F | G3 z | E C2 C | E2 G2 | e3 c | c c2 c | d3 c | C3 E | G c2 c | c2 G2 | A2 A A | G G2 G | B3 B | c3 z | (:musicend:) Daj ä majst bara stojna o knudo te den joå, vi fingen te o leva au o aabea pau, men äss vi bara sliden sa bra som far o moå, sa tron vi inte annat än öd daj ska konna gau. Hä ha do kölnat rönning, hä ha swojtt o skoat. Hä ha do brödet stojnen o saunkat den te rar. Hä ha do gautt bag studana o hajstana o tjoat. Hä ha do lajt opp agan grant mä aua o mä har. Ja, öllästans sa ä da ljust o grant i vaura backa. Da lyne te om billen, na auat skrabar i. Da glimma höjt i solen nau vi lötta vaura hacka. Men grannast ljusa agrana au ajs i skyöns ti. Do gamle fölte om o göra tajnt pau ölla väja, nao do tåe hid fa laungesin te Gynges skomma sko, nau de droe hid i maakena laungs sjöa gyl o äja. Sa staaka majst som Abraham do våe te o tro. Au rönningna do kölnade sto höja klara luo. I haen glinste da som sny au lömmens wida ull. Mä sajasaj i nävana kring sina graua stuo do joe swauta joåna te slud sa klaa som gull. O te o mä au stojnana i agra o i groba do fölte om o göra tajnt sa stoåt som te skyn. Do slede o do bröde o saunkade tehoba. Bau fölk o faj do hjolpes öd o droe stojn te byn. Dä ginge do te aabe o spaata inte stöake o hade battet töje mä slajgga sped o bar. O sajtelega höjde se na stora wida köake, sa grann sau ölla tyjte do ållri sojtt sau far. Da tajntet ljuse klarast, da tajntet ljuse rojnast fa voss i skomma vraja, i nöens haura ti. Da ljuse voss o föjla voss bau tiligast o sojnast o loje voss te himmelen pa livets smala sti. |