|
|
Personer /
Albin Nilsson, Hästveda (1895-?)Albin Nilsson föddes 1895, han var lantbrukarson men blev i tidig ålder intresserad av att spela. Han spelade både fiol och magdeburgare. Albin säger själv i en intervju: "Jag har spelat på hundratals bonnakalas. Först åt man, sen drack man gök och toddy. Sen ville man dansa. Jag spelade mycket till dans förr. Inte häruppe i Hästveda utan längre neråt Skåne. Jag spelade ensam. Betalningen var inte bestämd, utan de gick runt med en hatt och så lade folk tjugofem öre. På en lördagskväll tjänade jag fyra-fem kronor. Det mesta jag fick var en midsommarafton,jag spelade till klockan fyra på morgonen och fick sjutton kronor. 1913 var det, i trakterna kring Stehag. Annars brukade jag bara spela till klockan ett. Jag bygger träskofioler. Det började jag med för sju-åtta år sedan. Jag fick tag i en bra träskostövel och fick får mej att jag skulle bygga en träskofiol. Sedan dess har jag gjort flera. Polka, vals, mazurka och schottis var de vanligaste danserna i början på 1900-talet. Step kom inte förrän senare. När jag spelade till dans kunde det hända att de klappade upp. Då fick man ta en repris. Jag köpte mitt fårsta två-radiga dragspel 1913. När det två-radiga kom slog det ut magdeburgarna helt. Det är ganska svårt att skifta mellan magdeburger och tvåradigt. Jag har hållit mig till tre oktaver på magdeburgern." Angående den inspelade LO-polkan säger Albin Nilsson "Det är en gammal bonnapolka. En gång när jag var femton år slog jag vad om femti öre att jag skulle kunna spela hundra bitar. Jag började med 23 polkor och till slut blev det hundratre eller hundrafyra bitar." (Källa: "Göinge Musickanter. Det spelar en göing", 2002, ISBN 91-631-3024-6) Låtar i kategorin Albin Nilsson, Hästveda (1895-?) |